Tiden bara rusar förbi, jag har gått och tänkt på att skriva inlägg i flera dagar. Fast nu när jag fick lite tid över så har det visst nästan gått tre veckor   . Kan ju meddela för er som inte har mig som vän på fb eller inte gillar min bloggs sida där att den 17 februari så kom våran lilla Elsa. En frisk underbar tjej med tio fingrar och tio tår och blåa ögon. En lillasyster till mina två fina barn. Det blir en ganska stor förändring när man får sitt tredje barn. De flesta sa att det tredje barnet bara hänger med. Allt går via automatik med det barnet. Njaaaa.... då var det nog inte vår Elsa de pratade om. Det hungrigaste barnet i hela Svenljunga skulle jag kunna tro. Väcker man henne så kräver hon mat med en gång, vaknar hon själv så är det mat som gäller. Det gäller planera allt i minsta detalj om man ska iväg. Idag hade Noel tandläkartid klockan 8:30. Noel vaknade vid sju och vid kvart över sju så hade jag gått ur sängen. Elsa bara sov och sov. Så det var bara att förbereda maten till henne och väcka henne. Argaste tjejen fick jag då. Men hon sov sig genom tandläkarbesöket (Noel fick mycket beröm för sina tänder ). Sen sov hon under den tiden vi handlade men väl hemma så vaknade hon till liv och var hungrig. Så här finns inga spontana utflykter just nu. Men det kommer kanske sen när man fått lite rutiner. Just nu går vardagarna ut på att få allt här hemma att gå runt, matlagning, tvätt, mys med de stora barnen. Deras liv behöver väl inte vara tråkigt bara för att de har fått en lillasyster   .

Jag var faktiskt lite orolig över barnens reaktioner när vi kom hem med Elsa. Nu skulle dela sin mamma med en till. Fast jag kan stolt säga att de har skött sig jättebra. De har tagit mot Elsa med öppna armar. Storasyster Philippa grät vid första mötet med Elsa. Det var nog spänningen som släppte samt en del lyckotårar. Noel tycker väl om henne men han väntar på att hon ska stor nog att leka med honom   . 

Elsa myser med mamma efter en av många måltider   

Philippas glädjetårar