Ja, jag undrar verkligen detta. Vad är det för fel på folk? Nu har jag jobbat i fyra veckor efter mammaledigheten och jag tycker det är rätt kul, än så länge. Jobbar ju ständig natt så jag jag får ju sova på dagarna och det är det ju nice. De flesta man träffar på jobbet välkomnar fortfarande mig tillbaka och undrar hur det känns att vara tillbaka och hur det gick med förlossning och lite annat. Förra veckan jobbade "mitt" skiftlag natt. Mötte ganska många i korridoren till omklädningsrummet. 2 hälsade och frågade hur allt var och småpratade. Resten gick med näsan i vädret och tyckte att de var fantastiska. Är det så farligt att bara säga hej? Jag vet att de flesta på "mitt" skiftlag tror sig vara lite finare än mig. Men ett hej kostar inget. Kasta med ett leende och jag lovar att jag betalar tillbaka det med mitt leende och ett hej. Men så är det i fabriken. Alla vill inte slösa sina hej eller leenden. Jag slösar dem vilt och brett. Än så länge så har ingen dött av det.
Pratade även med en komåos som upplevde nästan samma sak när hon var på föräldramöte. VUXNA människor som.står och pratar men när hon närmar sig så känner hon att de vänder ryggen och kollar snett på henne. Hon väljer att ställa sig längst bak i klassrummet.
Sen undrar folk varför barn blir utstötta på klassrum och skolgårdar. Mobbing är fult säger de oxå. Sen går de själva runt och fryser ut och tror sig vara bättre än andra, kanske pga en arbetsbefattning som är liiiite "högre" i rang eller för att man har bott i orten längst och känner att de "nya" kommer och förstör. Skärp er människor! Ett litet hej har aldrig dödat någon. Gillar du inte personen, fine! Man kan inte gilla alla. Fast man kan ju vara trevlig ändå. Var den större personen. Man hälsar och ser trevlig ut sen går man vidare. Eller?!